kk
Det är skönt att i hopplöshetens och fattigdomens mandatperiod läsa om detta. :)
Go! Linus, Go!
Dagens pepplåt.
ddd
torsdag 10 december 2009
lördag 5 december 2009
Arbeit macht frei
öd
Sitter och letar extrajobb på Arbetsförmedlingens hemsida och förundras över hur arbetsmarknaden ser ut. I en annons till ett eventjobb så var ett av kraven på de sökande att de skulle "Le hela tiden", och ett annat extrajobb hade de ingångslön på 70 kr/timme.
Jag lever fan hellre i skogen i ett kyffe och äter rötter och bär resten av livet än jobbar häcken av mig för drygt 11 000kr i bruttolön och tvingas käka Karlsons Klister till frukost för att kunna uppfylla leendekraven.
dd
Sitter och letar extrajobb på Arbetsförmedlingens hemsida och förundras över hur arbetsmarknaden ser ut. I en annons till ett eventjobb så var ett av kraven på de sökande att de skulle "Le hela tiden", och ett annat extrajobb hade de ingångslön på 70 kr/timme.
Jag lever fan hellre i skogen i ett kyffe och äter rötter och bär resten av livet än jobbar häcken av mig för drygt 11 000kr i bruttolön och tvingas käka Karlsons Klister till frukost för att kunna uppfylla leendekraven.
dd
fredag 4 december 2009
Beware of the Naked Man
äää
En naken karl sprang förbi i Kolerakyrkogården idag.
Lite småkallt kanske?
Men det kanske var värt det - han hade precis visat upp sig för ett gäng fjortisar som skrek och fnittrade och dånade där de hastade iväg.
Rätt ordentlig bekräftelse där.
Men att klä av sig helt verkar ju onödigt kallt - en fashionabel rock är ju aldrig fel i sådana här sammanhang.
Öppna.
Stäng.
Öppna.
Stäng.
As simple as that.
..Undras om jag borde gå och prata med någon nu?
Har ju läst att man blir mycket chockad och kränkt av att ha sett en naken människa.
Tvi vad hemskt.
Naken!
Fast..han ville kanske bara visa upp sig lite.
Jag menar, varför ska endast kändisar ha monopol på detta.
Var och en borde egentligen ha rätt att få visa upp sig själv.
Efter egen ekonomi liksom.
ddd
En naken karl sprang förbi i Kolerakyrkogården idag.
Lite småkallt kanske?
Men det kanske var värt det - han hade precis visat upp sig för ett gäng fjortisar som skrek och fnittrade och dånade där de hastade iväg.
Rätt ordentlig bekräftelse där.
Men att klä av sig helt verkar ju onödigt kallt - en fashionabel rock är ju aldrig fel i sådana här sammanhang.
Öppna.
Stäng.
Öppna.
Stäng.
As simple as that.
..Undras om jag borde gå och prata med någon nu?
Har ju läst att man blir mycket chockad och kränkt av att ha sett en naken människa.
Tvi vad hemskt.
Naken!
Fast..han ville kanske bara visa upp sig lite.
Jag menar, varför ska endast kändisar ha monopol på detta.
Var och en borde egentligen ha rätt att få visa upp sig själv.
Efter egen ekonomi liksom.
ddd
fredag 27 november 2009
Allt suger..
..
..så jävla mycket myrballe just nu.
..så jävla mycket myrballe just nu.
"The doctor came in the morning
she held my hand
And asked:
"Was it worth it? Could it be worse than this?"
Please recall
give me a hint
anything will do
If this was the last time
now you should tell us what to do
I was afraid, I guess
now I can't think no more
I was so concentrated
on keeping things together
I've learned to focus on
I didn't want to disappoint
Now where is everybody
is it still light outside?"
The Knife
"Still Light"
fredag 20 november 2009
måndag 9 november 2009
Jävla kapitalistsvin
Så börjar processen om ombildning av hans hyresrättsförening IGEN.
BRF-ivrarna har pressat Familjebostäder till att göra ett undantag och ge en ny omröstning.
Yay.
Allt för pengarnas skull.
..VARFÖR måste folk vara så förbannat pengakåta?
Varför måste de hålla på tills att det inte finns kvar en enda sketen hyresrätt i hela Stockholms innerstad?
Vart ska alla ta vägen som inte har råd att flytta hemifrån pga att det inte finns några hyresrätter att få tag på, och att andrahandskontraktens hyror är lika höga som hela CSN-lånet?
Det är ju bara de som hyr ut svart och de som inte egentligen vill bo här som vill ha BRF.
Så att de kan sälja.
Tjäna en hacka.
Flytta till någon annan hyresrätt och leva gott på rikedomarna.
Men till vilken hyresrätt om jag får fråga?
Till vilken jävla hyresrätt hade ni tänkt flytta?!
*suck*
I åtta år har jag stått i bostadskö nu.
I åtta långa år har jag väntat på att få en chans att få en lägenhet med hyfsat bra läge och ok hyra.
Och många med mig.
Jag som valt att satsa på ett lågbetalt kulturyrke vill också ha en chans att bo i stan.
En chans att slippa en hyra som äter upp större delen av månadsinkomsten.
Men den drömmen försvinner ju bara längre och längre bort.
Varför måste allt kämpas för så jävla hårt i det här livet.
Snälla låt det bara vara lätt någon gång.
BRF-ivrarna har pressat Familjebostäder till att göra ett undantag och ge en ny omröstning.
Yay.
Allt för pengarnas skull.
..VARFÖR måste folk vara så förbannat pengakåta?
Varför måste de hålla på tills att det inte finns kvar en enda sketen hyresrätt i hela Stockholms innerstad?
Vart ska alla ta vägen som inte har råd att flytta hemifrån pga att det inte finns några hyresrätter att få tag på, och att andrahandskontraktens hyror är lika höga som hela CSN-lånet?
Det är ju bara de som hyr ut svart och de som inte egentligen vill bo här som vill ha BRF.
Så att de kan sälja.
Tjäna en hacka.
Flytta till någon annan hyresrätt och leva gott på rikedomarna.
Men till vilken hyresrätt om jag får fråga?
Till vilken jävla hyresrätt hade ni tänkt flytta?!
*suck*
I åtta år har jag stått i bostadskö nu.
I åtta långa år har jag väntat på att få en chans att få en lägenhet med hyfsat bra läge och ok hyra.
Och många med mig.
Jag som valt att satsa på ett lågbetalt kulturyrke vill också ha en chans att bo i stan.
En chans att slippa en hyra som äter upp större delen av månadsinkomsten.
Men den drömmen försvinner ju bara längre och längre bort.
Varför måste allt kämpas för så jävla hårt i det här livet.
Snälla låt det bara vara lätt någon gång.
fredag 18 september 2009
onsdag 9 september 2009
Nerver av spaghetti?
Cool som en påse isbitar glider jag in på KMH och ska sjunga upp för en jury för att försöka få billiga sånglektioner.
Cool.
Coolare.
Coolast.
Allt lugnt.
Sen dyker två gamla lärare upp och hälsar glatt.
Det visar sig att de ska sitta i juryn.
Jag blir bajsnervös.
Verkligen.
Bajs.
Nervös.
Men försöker ändå hålla kvar ett hyfsat lugn.
Beräknar att jag borde ha iaf en halvtimme på mig att sjunga upp efter uppropet då mitt efternamn börjar på "H".
Under uppropet visar det sig att alla som var före mig inte behagar dyka upp.
Jag skakar ut ur uppropsrummet och skakar ännu värre in igen när jag blir inropad en minut senare.
Skakar ännu värre och hetsar mig igenom låten a capella med darrande röst.
Blir ombedd att sjunga Lascia ch'io Pianga som jag angett att jag sjungit tidigare (dvs för 12 år sedan).
Tittar i panik på min plågoande och försöker förklara att det går faktiskt inte för sig.
Slipper undan och dallrar ut genom dörren och skakar hela vägen hem..
WTF!?!
Har ALDRIG varit så nervös.
Oavsett situation.
Vad hände!?
Känner mig så snuvad.
Det skulle ju vara en ROLIG sökning.
Jag skulle ju vara cool och oberörd.
Ta dem med storm.
*suck*
Det var mig en skör verklighet.
Cool.
Coolare.
Coolast.
Allt lugnt.
Sen dyker två gamla lärare upp och hälsar glatt.
Det visar sig att de ska sitta i juryn.
Jag blir bajsnervös.
Verkligen.
Bajs.
Nervös.
Men försöker ändå hålla kvar ett hyfsat lugn.
Beräknar att jag borde ha iaf en halvtimme på mig att sjunga upp efter uppropet då mitt efternamn börjar på "H".
Under uppropet visar det sig att alla som var före mig inte behagar dyka upp.
Jag skakar ut ur uppropsrummet och skakar ännu värre in igen när jag blir inropad en minut senare.
Skakar ännu värre och hetsar mig igenom låten a capella med darrande röst.
Blir ombedd att sjunga Lascia ch'io Pianga som jag angett att jag sjungit tidigare (dvs för 12 år sedan).
Tittar i panik på min plågoande och försöker förklara att det går faktiskt inte för sig.
Slipper undan och dallrar ut genom dörren och skakar hela vägen hem..
WTF!?!
Har ALDRIG varit så nervös.
Oavsett situation.
Vad hände!?
Känner mig så snuvad.
Det skulle ju vara en ROLIG sökning.
Jag skulle ju vara cool och oberörd.
Ta dem med storm.
*suck*
Det var mig en skör verklighet.
onsdag 2 september 2009
Socialt självmord och svett-mongo
..Japp.
Det sammanfattade min dag rätt bra.
Att ställa sig på en jam-scen framför 50 musiker och försöka improvisera till en bluestolva är ju ball. Om man gör det bra.
Jag gjorde det inte bra.
Sedan kom P upp och gjorde det skitbra.
Medan jag stod bredvid och stressat försökte komma på något häftigt och frigjort.
Fantastiskt.
Fantastiskt dåligt.
Tror faktiskt att det var, om inte socialt, så åtminstone bandkamratraggningssjälvmord.
Och svettades gjorde jag också.
Floder.
Kan man inte få vara så där sval och fräsch som så många är?
Bara lite fukt i pannan.
Överläppen är värst.
*ryys*
Nä.
Jag hoppas att det inte uppfattades som allt för illa.
Det är det jag kan hoppas på.
Fan.
Det börjar inte bra det här läsåret.
Först tjatar jag i en och en halv vecka på ensemblen om att de måste sänka volymhelvetet vilket inte är särskilt populärt.
Sedan scen-görabort och läppsvett.
Nåja.
Nu kan det i alla fall bara bil bättre...
Det sammanfattade min dag rätt bra.
Att ställa sig på en jam-scen framför 50 musiker och försöka improvisera till en bluestolva är ju ball. Om man gör det bra.
Jag gjorde det inte bra.
Sedan kom P upp och gjorde det skitbra.
Medan jag stod bredvid och stressat försökte komma på något häftigt och frigjort.
Fantastiskt.
Fantastiskt dåligt.
Tror faktiskt att det var, om inte socialt, så åtminstone bandkamratraggningssjälvmord.
Och svettades gjorde jag också.
Floder.
Kan man inte få vara så där sval och fräsch som så många är?
Bara lite fukt i pannan.
Överläppen är värst.
*ryys*
Nä.
Jag hoppas att det inte uppfattades som allt för illa.
Det är det jag kan hoppas på.
Fan.
Det börjar inte bra det här läsåret.
Först tjatar jag i en och en halv vecka på ensemblen om att de måste sänka volymhelvetet vilket inte är särskilt populärt.
Sedan scen-görabort och läppsvett.
Nåja.
Nu kan det i alla fall bara bil bättre...
onsdag 12 augusti 2009
Världen är min!
Sommarlov.
Äntligen sommarlov.
Tre veckor av precis vad jag vill.
Plocka blåbär.
Påta på odlingslotten.
Koka sylt.
Båtluffa.
Det är livet.
Det här är livet.
Äntligen sommarlov.
Tre veckor av precis vad jag vill.
Plocka blåbär.
Påta på odlingslotten.
Koka sylt.
Båtluffa.
Det är livet.
Det här är livet.
fredag 31 juli 2009
Snygg, snyggare, fulast
Alltid är det samma sak.
Det är nästan så att jag skulle välja att vara jävligt snygg i stället för att vara ganska så smart.
Hellre halvdum och snygg än halvful och halvsmart.
Om inte alla dessa förbannade kameror fanns så skulle livet vara mycket bättre.
Bara man slapp se sig själv sitta och se ut som en fisig säl i alla möjliga sociala sammanhang.
Det är ju så att man skäms.
Jag älskar verkligen mina vänner och syskon, men det blir rätt tufft i längden att bara hänga med människor som ser läskigt bra ut.
Vad jag än gör med kläder så ser det fel ut.
Vad jag än gör med håret så ser det konstigt ut.
..Är jävligt bitter just nu.
Aldrig blir det bra.
Alltid finnar och rosacea.
Aldrig känna sig fin.
Jo en gång.
Photo session med finingarna.
De fixade håret och spacklade mig till oigenkännlighet.
Då.
Halleluja.
Ursäkta, men idag går det bara inte att se på den ljusa sidan.
För många elaka foton.
Tunnhårig, finnig, vikar, gigantiska näsborrar (minns ett avsnitt av "extreme make over" där plastikkirurgen kommenterade en kvinnas näsborrar som de mest enorma han någonsin sett, och där sitter man själv och tycker att de är de väl inte, för jag har ju lika stora.)
Blä för kameror.
Blä för Facebook.
Blä för att vara tjock och fissäl.
Blä för smink och balla frisyrer.
Blä för 27 år och finnar.
Blä för att man får jobb lättare om man ser bra ut.
Blä för att det aldrig, aldrig, aldrig blir bra.
Blä för att jag tycker det är så viktigt.
Det är nästan så att jag skulle välja att vara jävligt snygg i stället för att vara ganska så smart.
Hellre halvdum och snygg än halvful och halvsmart.
Om inte alla dessa förbannade kameror fanns så skulle livet vara mycket bättre.
Bara man slapp se sig själv sitta och se ut som en fisig säl i alla möjliga sociala sammanhang.
Det är ju så att man skäms.
Jag älskar verkligen mina vänner och syskon, men det blir rätt tufft i längden att bara hänga med människor som ser läskigt bra ut.
Vad jag än gör med kläder så ser det fel ut.
Vad jag än gör med håret så ser det konstigt ut.
..Är jävligt bitter just nu.
Aldrig blir det bra.
Alltid finnar och rosacea.
Aldrig känna sig fin.
Jo en gång.
Photo session med finingarna.
De fixade håret och spacklade mig till oigenkännlighet.
Då.
Halleluja.
Ursäkta, men idag går det bara inte att se på den ljusa sidan.
För många elaka foton.
Tunnhårig, finnig, vikar, gigantiska näsborrar (minns ett avsnitt av "extreme make over" där plastikkirurgen kommenterade en kvinnas näsborrar som de mest enorma han någonsin sett, och där sitter man själv och tycker att de är de väl inte, för jag har ju lika stora.)
Blä för kameror.
Blä för Facebook.
Blä för att vara tjock och fissäl.
Blä för smink och balla frisyrer.
Blä för 27 år och finnar.
Blä för att man får jobb lättare om man ser bra ut.
Blä för att det aldrig, aldrig, aldrig blir bra.
Blä för att jag tycker det är så viktigt.
tisdag 28 juli 2009
Allas vår Allan
Försöker hålla mig borta från saker som gör mig blå.
Som till exempel allt för ångestfyllda filmer, okontrollerad nyhetsinput och låtar med allt för deprimerande texter.
Det som är bra är att filmer och nyheter inte är svårt att hålla sig ifrån - det är bara att välja att inte lusläsa artikeln om det senaste barnamordet och titta på filmer som Demolition Man och Barbarian Brothers.
Men när det gäller musik så dras jag mot dem.
Oundvikligt.
Lyckades hålla stånd i en vecka ungefär när Leo introducerade Allan Edwall i hemmet.
Ångest och cynism pyrde ur låtarna och jag väste till och vägrade lyssna vidare.
Tvingar honom att ha hörlurar när han vill lyssna på hemsk musik.
Livet i en 1:a..
Men vad gör jag en vecka senare tro?
..Det gäller att akta sig.
Inte lyssna för mycket.
Akta sig.
Som till exempel allt för ångestfyllda filmer, okontrollerad nyhetsinput och låtar med allt för deprimerande texter.
Det som är bra är att filmer och nyheter inte är svårt att hålla sig ifrån - det är bara att välja att inte lusläsa artikeln om det senaste barnamordet och titta på filmer som Demolition Man och Barbarian Brothers.
Men när det gäller musik så dras jag mot dem.
Oundvikligt.
Lyckades hålla stånd i en vecka ungefär när Leo introducerade Allan Edwall i hemmet.
Ångest och cynism pyrde ur låtarna och jag väste till och vägrade lyssna vidare.
Tvingar honom att ha hörlurar när han vill lyssna på hemsk musik.
Livet i en 1:a..
Men vad gör jag en vecka senare tro?
..Det gäller att akta sig.
Inte lyssna för mycket.
Akta sig.
onsdag 22 juli 2009
tisdag 21 juli 2009
Aj aj aj
Satte in en kopparspiral idag.
Tänkte att jag skulle prova igen, trots att den förra gjorde mig till ett blödande monster med ondskefull smärta i buken i 7 månader.
Det finns ju inget annat alternativ.
Om man inte vill använda gummi till klimakteriets intåg.
Eller käka hormoner som gör en galen, cancersjuk, blodproppig och som dessutom sakta gör människor och djur till könslösa och infertila varelser (gjorde ett fördjupningsarbete kring kemiskt framställt östrogen. Mycket obehagligt som uppdagades kan jag säga.).
Och det vill man väl ändå inte.
Eller hur?
Nåja.
De var två.
En barnmorska höll mig i handen (var inte särskilt nervös innan, men när de behövde vara två så började jag känna mig alldeles liten och rädd.) och den andra spärrade upp mig med konstiga verktyg, satte en fruktansvärd tång i livmodertappen och puttade in spiralen.
Smärta.
Sen var det illamående och yrsel och kallsvett i en timme.
Herre gud.
Så här var det inte förra gången.
Vad har hänt?
Har jag mesat till mig så pass?
Fnys.
Jag minns då de tiderna när vi brukade slå knogarna blodiga i grustunnorna i träningslokalen..
De så kallade aidstunnorna.
Hohohoh.
Det var goda tider det. :)
Najah. Håller nu tummarna för att spiralen ska vara snäll mot mig och inte göra elaka saker som sist.
Snäll spiral.
Snäll livmoder.
Snäll, snäll.
Så idag får denna låt gå på repeat som balsam på såren.
Och så ska jag längta till Massum 2009.
Fifan vad det ska bli kul.
Tänkte att jag skulle prova igen, trots att den förra gjorde mig till ett blödande monster med ondskefull smärta i buken i 7 månader.
Det finns ju inget annat alternativ.
Om man inte vill använda gummi till klimakteriets intåg.
Eller käka hormoner som gör en galen, cancersjuk, blodproppig och som dessutom sakta gör människor och djur till könslösa och infertila varelser (gjorde ett fördjupningsarbete kring kemiskt framställt östrogen. Mycket obehagligt som uppdagades kan jag säga.).
Och det vill man väl ändå inte.
Eller hur?
Nåja.
De var två.
En barnmorska höll mig i handen (var inte särskilt nervös innan, men när de behövde vara två så började jag känna mig alldeles liten och rädd.) och den andra spärrade upp mig med konstiga verktyg, satte en fruktansvärd tång i livmodertappen och puttade in spiralen.
Smärta.
Sen var det illamående och yrsel och kallsvett i en timme.
Herre gud.
Så här var det inte förra gången.
Vad har hänt?
Har jag mesat till mig så pass?
Fnys.
Jag minns då de tiderna när vi brukade slå knogarna blodiga i grustunnorna i träningslokalen..
De så kallade aidstunnorna.
Hohohoh.
Det var goda tider det. :)
Najah. Håller nu tummarna för att spiralen ska vara snäll mot mig och inte göra elaka saker som sist.
Snäll spiral.
Snäll livmoder.
Snäll, snäll.
Så idag får denna låt gå på repeat som balsam på såren.
Och så ska jag längta till Massum 2009.
Fifan vad det ska bli kul.
torsdag 16 juli 2009
Fina roliga
Fina musiken.
Fina bilden.
Fina fina.
Roliga Gogol.
Roliga låten.
Roliga roliga.
..Jag blir helt jäkla gladgalen av så mycket nyrolig musik.
Hurra!! :D
Fina bilden.
Fina fina.
Roliga Gogol.
Roliga låten.
Roliga roliga.
..Jag blir helt jäkla gladgalen av så mycket nyrolig musik.
Hurra!! :D
Musiknytt i vardagen
Yay!
Har hittat en hel bunt med underbara låtar!
Det blir lite som julafton.
Som julafton bör vara.
Undrar vad man ska göra denna jul apropå det..
De senaste tio åren har jag oftast totalvägrat julafton, hängt med vänner, softat med bara sambon och svärmor eller gjort något annat opretentiöst.
De få gånger det blivit familjeståhej har jag ångrat mig bittert och lovat mig själv att aldrig göra det igen.
Inget fel på familjen.
Bara på julafton.
Behöver jag verkligen säga vad som är fel med julafton?
Nä.
Trodde väl inte det.
Men i alla fall.
Här är en liten julklapp jag fått.
Och här är ännu en.
*mysfniss*
Har hittat en hel bunt med underbara låtar!
Det blir lite som julafton.
Som julafton bör vara.
Undrar vad man ska göra denna jul apropå det..
De senaste tio åren har jag oftast totalvägrat julafton, hängt med vänner, softat med bara sambon och svärmor eller gjort något annat opretentiöst.
De få gånger det blivit familjeståhej har jag ångrat mig bittert och lovat mig själv att aldrig göra det igen.
Inget fel på familjen.
Bara på julafton.
Behöver jag verkligen säga vad som är fel med julafton?
Nä.
Trodde väl inte det.
Men i alla fall.
Här är en liten julklapp jag fått.
Och här är ännu en.
*mysfniss*
onsdag 8 juli 2009
Musik ska byggas utav glädje, av glädje bygger man musik..
lördag 4 juli 2009
måndag 29 juni 2009
Synden straffar sig
Där kom det!
Straffet.
Fort som f-n.
X kommer hem och berättar att två av hans mest idiotiska, notoriskt otrogna, elaka, själviska och redan rika bekanta, som på alla sätt är de människor som minst förtjänar det, vann nästan 20 miljoner kronor på enarmad bandit igår.
Skattefritt.
Jag ser mig gärna som en människa som extremt sällan är missunnsam. Och när det väl händer så mår jag lite dåligt över att känna så.
Men med deras personligheter och bakgrund, och det faktum att åtminstone en av dem kommer spendera sina nio miljoner på bilar, sprit och knark, så går det bara inte.
Inte ett uns av glädje.
Inte ens i lilltån.
Inte.
Någon.
Stans.
Det är bara dumma människor med dåligt sinne för pengar som går och spelar på enarmad bandit.
Suck..
Jävla fakkers.
Jävla.
Fakkers.
Straffet.
Fort som f-n.
X kommer hem och berättar att två av hans mest idiotiska, notoriskt otrogna, elaka, själviska och redan rika bekanta, som på alla sätt är de människor som minst förtjänar det, vann nästan 20 miljoner kronor på enarmad bandit igår.
Skattefritt.
Jag ser mig gärna som en människa som extremt sällan är missunnsam. Och när det väl händer så mår jag lite dåligt över att känna så.
Men med deras personligheter och bakgrund, och det faktum att åtminstone en av dem kommer spendera sina nio miljoner på bilar, sprit och knark, så går det bara inte.
Inte ett uns av glädje.
Inte ens i lilltån.
Inte.
Någon.
Stans.
Det är bara dumma människor med dåligt sinne för pengar som går och spelar på enarmad bandit.
Suck..
Jävla fakkers.
Jävla.
Fakkers.
Loser
Jättedåligt ljög jag dessutom.
Med dålig stil ljög jag.
Uppenbart ljög jag.
Tvekande och rödflammig med flackande blick.
Så fick jag nog och sade ”Helt ärligt, så..” och sa sanningen.
Men så fick jag en motfråga och så ljög jag igen.
Moraliskt förkastligt ljög jag.
Och fick det jag ville.
Med blossande röd och svettig skam skyndande jag därifrån, stannade upp när jag insåg att ivägskyndandet motsade min nyss utrapade lögn och stod där ett tag.
För att se ut som att jag väntade på någon.
Eller något.
En blixt i den forna fontanellen önskade nog hon som jag så uppenbart ljugit för.
För att spara några hundra kronor.
Jag ska aldrig, aldrig ljuga mer för att få en liten fördel.
Det är det inte värt.
Nu ligger min rövade skatt i väskan och bränner samvetet.
Jag ser mig om och väntar att olyckor av alla de slag ska drabba mig.
Att jag ska snubbla nedför trappan i flipflopsen, att någon ska råka putta mig ned på spåret, att det där lilla hårda kommer visa sig vara cancer..
Det är hemskt att ljuga över huvud taget.
Det är ännu värre när den man ljuger för vet att man ljuger.
Det är hemskt när man i en lögnprocess säger något man moraliskt sett inte bör .
Det är avskyvärt när man dessutom gör allt detta för något så trivialt som att spara en liten peng.
Den där sköna sommarkänslan upphörde existera och jag har lyckats med ännu en sådan där fullständigt onödig och dum, dum, dum lögn.
Man lär sig sina läxor.
Inga fler lögner.
Bara mot onda chefer och om frisyrer som redan är klippta.
Utöver det.
No more.
Hellre missar jag några fördelar som man annars kunnat vinna.
Nog nu.
fredag 5 juni 2009
Prickskytte
Av någon anledning är det mycket sällan jag verkligen uppfylls av musiken på en konsert.
Vet inte om det betyder att jag är känslomässigt blockerad, konstig, att banden inte är särskilt bra egentligen, eller att jag bara är kräsen. Något är det.
Därför var det så fantastiskt skönt att få höra och se Kultiration live på Emmabodafestivalen förra året.
De bräckte alla andra band på festivalen redan med sina första toner.
Fifan.
Har nog aldrig upplevt en så energifylld scennärvaro som de hade.
Att de har vackra och visa texter, en riktigt tight blåssektion, en sanslöst cool basist och en sångare med fantastisk närvaro, tonsäkerhet och publikkontakt gör inte det hela sämre.
Måste ses live. Fantastiska live. :)
Den absoluta favoritlåten, från början till slut, är Andetag.
Det är lustigt hur man växer upp - med alla upplevelser, erfarenheter och intryck som det innebär - och formas till den specifika varelse man nu är, och sedan lyckas ett litet band från Göteborg skriva en låt som så träffsäkert prickar in ens hjärta.
Vet inte om det betyder att jag är känslomässigt blockerad, konstig, att banden inte är särskilt bra egentligen, eller att jag bara är kräsen. Något är det.
Därför var det så fantastiskt skönt att få höra och se Kultiration live på Emmabodafestivalen förra året.
De bräckte alla andra band på festivalen redan med sina första toner.
Fifan.
Har nog aldrig upplevt en så energifylld scennärvaro som de hade.
Att de har vackra och visa texter, en riktigt tight blåssektion, en sanslöst cool basist och en sångare med fantastisk närvaro, tonsäkerhet och publikkontakt gör inte det hela sämre.
Måste ses live. Fantastiska live. :)
Den absoluta favoritlåten, från början till slut, är Andetag.
Det är lustigt hur man växer upp - med alla upplevelser, erfarenheter och intryck som det innebär - och formas till den specifika varelse man nu är, och sedan lyckas ett litet band från Göteborg skriva en låt som så träffsäkert prickar in ens hjärta.
lördag 30 maj 2009
Apropå nostalgi..
..så måste jag bara säga att detta måste vara den bästa reklamen i världshistorien. Minns det ljuva 90-talet..
Mina vänner tenderar att få en bekymrad rynka mellan ögonbrynen när jag får för mig att dra igång låten, så jag sätter oftast på den i min ensamhet och njuter skamlöst av hur ofantligt bra en så dålig låt kan vara.
Jag gjorde det nyss och ska nog göra det igen.
Ja.
Hähä.
Bara några gånger på repeat.
Bara några.
*fnissa förtjust*
Mina vänner tenderar att få en bekymrad rynka mellan ögonbrynen när jag får för mig att dra igång låten, så jag sätter oftast på den i min ensamhet och njuter skamlöst av hur ofantligt bra en så dålig låt kan vara.
Jag gjorde det nyss och ska nog göra det igen.
Ja.
Hähä.
Bara några gånger på repeat.
Bara några.
*fnissa förtjust*
fredag 29 maj 2009
Drömmar
Har under utbildningens gång drömt ångest-drömmar om felstämplade rabattkuponger och att komma tre minuter för sent till jobbet.
I tankarna kring detta dök en minnesbild upp av tiden när en rätt så liten jag om nätterna drömde mardrömmar om PJ Harveys "Down by the water".
De drömmarna var dock fyllda av en känsla som jag gissar liknar den som skräckfilm åstadkommer hos dem som faktiskt gillar sådana.
Sådana är inte biljettdrömmarna.
De är bara rena och skära komma-försent-och-tabba-sig-på-jobbet-drömmar.
Varför måste man (för det är väl ändå inte bara jag i världen som drömmer sådana drömmar?) låta sig påverkas så av ett jobb och människor som ställer krav?
Ett jobb som inte ens betyder något.
Egentligen.
onsdag 27 maj 2009
Spärrvaktsblues
Är lite grumpy nu.
Det märks mer än någonsin att det är arbetsgivarens marknad och det är surt, surt, surt och i mig gror grava "attitydproblem" gentemot överheten.
Går just nu en korvstoppningsutbildning för att (eventuellt) få jobb som spärrexpeditör i T-banan.
För att komma så långt som till utbildningen har vi fått genomgå ett informationsmöte,
intervju där det bara var att leende och rakryggad sitta och svara på konstiga frågor och utan synbar desperation sälja, sälja, sälja sig själv,
kissa i mugg under mycket kontrollerade former,
inskickande av ett flertal referenspersoner,
möte med enhetscheferna för godkännande från dem och sedan...oviss väntan i flera veckor.
Vi har nu 8-timmarsdagar med bara informationsinpumpning,
e v e n t u e l l t en anställning (med en nattlön som får kära Mor att explodera i raseri varje gång det nämns) om vi får godkänt på alla prov,
och en överhängande känsla av att få mentala minuspoäng av läraren vid ställandet av "fel" frågor..
Det är svårt att verkligen beskriva stämningen i klassrummet,
men vi alla liksom hukar med knip i magen under hökögonen som spanar ut från katedern.
PISSAR DU PÅ MIG SÅ PISSAR JAG PÅ DIG!!
..skriker jag förbannat till Hököga.
Inom mig.
Inom mig.
Tyst min mun så får du socker.
En låt som får hålla min trilskande och skrikande integritet på någorlunda glatt humör i dessa tider är Hamish Imlach "Cod Liver Oil and Orange Juice".
En fantastisk låt som av någon anledning verkar vara svårsmält för många.
I jakt på Dr Ralph Stanleys framförande av "O death" hittade vi en variant på "I'm a man of constant sorrow" som bara måste höras.
Kan lyssna på de här tre låtarna i oändlighet,
fälla en liten tår ibland och sjunga med i vartenda "Ha-ha-haa-aaa!"
tills det inte går att vara alldeles ilsken längre.
Det märks mer än någonsin att det är arbetsgivarens marknad och det är surt, surt, surt och i mig gror grava "attitydproblem" gentemot överheten.
Går just nu en korvstoppningsutbildning för att (eventuellt) få jobb som spärrexpeditör i T-banan.
För att komma så långt som till utbildningen har vi fått genomgå ett informationsmöte,
intervju där det bara var att leende och rakryggad sitta och svara på konstiga frågor och utan synbar desperation sälja, sälja, sälja sig själv,
kissa i mugg under mycket kontrollerade former,
inskickande av ett flertal referenspersoner,
möte med enhetscheferna för godkännande från dem och sedan...oviss väntan i flera veckor.
Vi har nu 8-timmarsdagar med bara informationsinpumpning,
e v e n t u e l l t en anställning (med en nattlön som får kära Mor att explodera i raseri varje gång det nämns) om vi får godkänt på alla prov,
och en överhängande känsla av att få mentala minuspoäng av läraren vid ställandet av "fel" frågor..
Det är svårt att verkligen beskriva stämningen i klassrummet,
men vi alla liksom hukar med knip i magen under hökögonen som spanar ut från katedern.
PISSAR DU PÅ MIG SÅ PISSAR JAG PÅ DIG!!
..skriker jag förbannat till Hököga.
Inom mig.
Inom mig.
Tyst min mun så får du socker.
En låt som får hålla min trilskande och skrikande integritet på någorlunda glatt humör i dessa tider är Hamish Imlach "Cod Liver Oil and Orange Juice".
En fantastisk låt som av någon anledning verkar vara svårsmält för många.
I jakt på Dr Ralph Stanleys framförande av "O death" hittade vi en variant på "I'm a man of constant sorrow" som bara måste höras.
Kan lyssna på de här tre låtarna i oändlighet,
fälla en liten tår ibland och sjunga med i vartenda "Ha-ha-haa-aaa!"
tills det inte går att vara alldeles ilsken längre.
fredag 22 maj 2009
Trummisproblematik
Var på en fest för ett tag sedan (en mycket trevlig sådan för övrigt) och halkade in i en diskussion som handlade om hur man bara kan sitta och njuta av hur fantastiskt skickliga somliga musiker är. Jag mumlade...eller ok, jag bräkte, som vanligt, ut att jag kan njuta så av ett flertal olika instrument, men inte när det handlar om trumset. Där är det bara blankt. Jag hör att de trummar på och står i, men om de är fantastiska eller inte - det går mig helt förbi så länge de håller bra kvalitet eller mer.
Efter det erkännandet fick jag mig en enträgen uppmaning att lyssna på David Gray och hans trummis.
And so I did. And so should you.
..Det är inte bara det att det är en trummis som till och med jag kan ana mig till att han måste vara grym - det är även en rätt skön låt. Men jag måste erkänna att ännu har poletten inte trillat ned på riktigt. Så i höst är planen att försöka snika till mig trumlektioner på något sätt - kanske någon välvillig kurskamrat på RML känner sig manad eller fantastiskt fattig, eller så lyckas jag få Anton att släppa till lite - och DÅ kanske det äntligen går upp några extra ljus för mig. Man kan ju hoppas i alla fall. :)
Efter det erkännandet fick jag mig en enträgen uppmaning att lyssna på David Gray och hans trummis.
And so I did. And so should you.
..Det är inte bara det att det är en trummis som till och med jag kan ana mig till att han måste vara grym - det är även en rätt skön låt. Men jag måste erkänna att ännu har poletten inte trillat ned på riktigt. Så i höst är planen att försöka snika till mig trumlektioner på något sätt - kanske någon välvillig kurskamrat på RML känner sig manad eller fantastiskt fattig, eller så lyckas jag få Anton att släppa till lite - och DÅ kanske det äntligen går upp några extra ljus för mig. Man kan ju hoppas i alla fall. :)
Mammas blandband
Har suttit och kopierat över gamla kassettband till mp3, som mamma och mormor spelade in när jag och syskonen var små och hittade en alldeles fantastisk låt som jag bara måste dela med mig av. :D
Nu är det iväg till stormarknaden och shoppa storkoksmaterial så mer skriverier än så här hinns inte med tyvärr!
Tjipp!
Nu är det iväg till stormarknaden och shoppa storkoksmaterial så mer skriverier än så här hinns inte med tyvärr!
Tjipp!
torsdag 21 maj 2009
Shout!
Jagkominpåutbildningenjagkominpåutbildningenjag
kominpåutbildningenjagkominpåutbildningenjagkomin
påutbildningenjagkominpåutbildningenjagkominpå
utbildningenjagkominpåutbildningenjagkominpåutbildningen!!
Har aldrig varit så nervös inför något i hela mitt liv som för just det här antagningsbeskedet från just den här skolan. Magont från och med dagarna innan ansökningsprovet och sedan med mer eller mindre jämna hugg och molande timmar fram tills idag. Åh vilka kval denna stackars mage lidit dessa veckor..
Att jag ska få pyssla med musik ett helt år! Rätt tid, rätt plats, rätt liv, rätt allt!
Pepp-pepp-pepp!! :D
(Måste bara tillägga att bas/gitarr-riffet i "Kick out the Jams" i länken ovan är nog det enda jag verkligen gillar med låten, men riffet får mig att uppfyllas av en slags hetsig mani som är så fet att jag nästan kisser på mig. :))
kominpåutbildningenjagkominpåutbildningenjagkomin
påutbildningenjagkominpåutbildningenjagkominpå
utbildningenjagkominpåutbildningenjagkominpåutbildningen!!
Har aldrig varit så nervös inför något i hela mitt liv som för just det här antagningsbeskedet från just den här skolan. Magont från och med dagarna innan ansökningsprovet och sedan med mer eller mindre jämna hugg och molande timmar fram tills idag. Åh vilka kval denna stackars mage lidit dessa veckor..
Att jag ska få pyssla med musik ett helt år! Rätt tid, rätt plats, rätt liv, rätt allt!
Pepp-pepp-pepp!! :D
(Måste bara tillägga att bas/gitarr-riffet i "Kick out the Jams" i länken ovan är nog det enda jag verkligen gillar med låten, men riffet får mig att uppfyllas av en slags hetsig mani som är så fet att jag nästan kisser på mig. :))
måndag 18 maj 2009
A bullet in the head
Idag är det kaos. Alldeles för mycket nyhetsinput:
USA sägs vara på väg att möjliggöra illegalisering av ekologisk odling (det spekuleras kring att bland annat Monsanto haft ett finger med i skapandet av lagförslaget - kanske osant, men det vore inte förvånande med tanke på Monsantos fantastiska bakgrund).
Röda Korsets insamlingskampanj "Rädda mammorna" visar upp den ofantligt främmande och skrämmande verkligheten för många, många kvinnor och barn. Jag står handfallen och det bara gör ont. Jag vet att det finns mycket ondska i världen.
Jag vet det.
Jag vet det.
Jag vet.
Men den är så overkligt stor.
Människor som kommenterar SvD:s artikel om sjukhusmaten och på allvar anser att det inte är något som helst konstigt att potatismos innehåller något annat än just potatis, mjölk, salt och smör. Jag skiter högaktningsfullt i om alla tillsatta E-någonting är fullständigt ofarliga - jag vill ha POTATISMOS, inte något förbaskat hittapå.
Marit Paulsens hiskeliga bullreklam som får kalla kårar att ringla sig ned för ryggen.
MEN. Jag förväntar mig en personlig seger mot Alfakassan i morgon vilket känns fantastiskt. Adrenalinstinn riisörtch gav till slut informationen att annonserad chockhöjning av medlemsavgiften INTE får tas ut retroaktivt om det är så att man inte vill vill fortsätta vara medlem i och med höjningen, om inte annat angivits i avtalet förstås. Eftersom det enligt iaf inte finns reglerat kring vad som gäller A-kassornas skyldigheter gentemot sina medlemmar när det handlar om just avgiftsförändringar, så gäller de allmänna avtalsrättsliga principerna.
In your face Alfakassan. In. Your. Face.
Dagens soundtrack, på repeat.. Här och här. Nummer två kräver hög volym. Hög.
USA sägs vara på väg att möjliggöra illegalisering av ekologisk odling (det spekuleras kring att bland annat Monsanto haft ett finger med i skapandet av lagförslaget - kanske osant, men det vore inte förvånande med tanke på Monsantos fantastiska bakgrund).
Röda Korsets insamlingskampanj "Rädda mammorna" visar upp den ofantligt främmande och skrämmande verkligheten för många, många kvinnor och barn. Jag står handfallen och det bara gör ont. Jag vet att det finns mycket ondska i världen.
Jag vet det.
Jag vet det.
Jag vet.
Men den är så overkligt stor.
Människor som kommenterar SvD:s artikel om sjukhusmaten och på allvar anser att det inte är något som helst konstigt att potatismos innehåller något annat än just potatis, mjölk, salt och smör. Jag skiter högaktningsfullt i om alla tillsatta E-någonting är fullständigt ofarliga - jag vill ha POTATISMOS, inte något förbaskat hittapå.
Marit Paulsens hiskeliga bullreklam som får kalla kårar att ringla sig ned för ryggen.
MEN. Jag förväntar mig en personlig seger mot Alfakassan i morgon vilket känns fantastiskt. Adrenalinstinn riisörtch gav till slut informationen att annonserad chockhöjning av medlemsavgiften INTE får tas ut retroaktivt om det är så att man inte vill vill fortsätta vara medlem i och med höjningen, om inte annat angivits i avtalet förstås. Eftersom det enligt iaf inte finns reglerat kring vad som gäller A-kassornas skyldigheter gentemot sina medlemmar när det handlar om just avgiftsförändringar, så gäller de allmänna avtalsrättsliga principerna.
In your face Alfakassan. In. Your. Face.
Dagens soundtrack, på repeat.. Här och här. Nummer två kräver hög volym. Hög.
söndag 17 maj 2009
Nämen..vad fasiken är det här?
Idag skedde något märkligt. Jag trodde aldrig att detta skulle hända. Inte en sekund i mitt 27-åriga liv har jag trott att jag i n t e skulle sitta och buttert snörpa på munnen och komma med dryga kommentarer om samtliga bidrag i Eurovision Song Contest. I så många år har jag motvilligt bänkat mig med vänner och bekanta framför TV-apparaten och mått småilla av sura toner och grälla färger i kombination med mer eller mindre fantasifulla explosioner och bara bringor, juckande höfter och kvinnolår.
Detta år kunde man visserligen må illa av Rysslands behandling av såväl Moscow Pride som 40.000 herrelösa hundar och katter..
Men nej, jag kan faktiskt inte annat än säga: Grattis Norge. För fan.
Åh vad jag kommer få äta upp det här. :)
Detta år kunde man visserligen må illa av Rysslands behandling av såväl Moscow Pride som 40.000 herrelösa hundar och katter..
Men nej, jag kan faktiskt inte annat än säga: Grattis Norge. För fan.
Åh vad jag kommer få äta upp det här. :)
fredag 15 maj 2009
Blue, blue friday
Idag är en blå dag, kantad av blommande hägg, lakritsremmar och mjuk musik.
(Har du inte Spotify kan du gå t.ex. hit och se om det finns några invites kvar till gratisversionen.)
En sång om..
(Har du inte Spotify kan du gå t.ex. hit och se om det finns några invites kvar till gratisversionen.)
En sång om..
torsdag 14 maj 2009
Blogg!
Oh yeah! I brist på Facebook (det GÅR att avsluta sitt konto, även om det är svårt, kräver mycket jobb och man tenderar att missa minst hälften av allt som händer i umgängeskretsen) och möjlighet till uttråkade och ständiga uppdateringar av min "status" så blir det ett försök med blogg.
Jag må kanske vara naiv och obildad inom vissa områden, göra tveksamma filmval och ha musik i mitt hjärta som inte tilltalar andra, men det är väl något jag får stå för. Börjar faktiskt bli bättre och bättre på att stå upp för mig själv. Inte bara tiga och skämmas. Det är en rätt spännande upplevelse faktiskt. Rekommenderas varmt.
Så...välkommen och hoppas att i alla fall någon kommer läsa lite, för min egen självuppfyllelses skull. ;)
Jag må kanske vara naiv och obildad inom vissa områden, göra tveksamma filmval och ha musik i mitt hjärta som inte tilltalar andra, men det är väl något jag får stå för. Börjar faktiskt bli bättre och bättre på att stå upp för mig själv. Inte bara tiga och skämmas. Det är en rätt spännande upplevelse faktiskt. Rekommenderas varmt.
Så...välkommen och hoppas att i alla fall någon kommer läsa lite, för min egen självuppfyllelses skull. ;)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)